Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren och eleverna ser pÄ anvÀndandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av observationer och intervjuer av tre lÀrare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lÀrarna och eleverna ser olika pÄ anvÀndandet av laborativt material. LÀrarna förhÄller sig positiva till anvÀndandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna dÀremot visar en osÀkerhet kring syftet med anvÀndandet av materialen och har svÄrt att se det matematiska innehÄllet..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslÀrare för Ärskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de sjÀlva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjÀlp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna anvÀndes för att se om det som lÀrarna ansÄg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda pÄ vad lÀrarna ansÄg att det kan finnas för möjligheter och hinder med anvÀndandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lÀrarna överlag Àr positiva till anvÀndandet av laborativt material.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.

Under de senaste Ă„ren har intresset för anvĂ€ndningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie Ă€r att ta fram och göra en jĂ€mförelse mellan lĂ€rare och elevers uppfattningar och Ă„sikter angĂ„ende anvĂ€ndningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts pĂ„ fyra lĂ€rare i Örebro samt deras klasser i Ă„rskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlĂ€ttar lĂ€randet, gör matematiken roligare och mer intressant, för mĂ„nga enligt bĂ„de lĂ€rare och elever. LĂ€rarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och dĂ„ finns tillgĂ€ngligt skiljer sig Ă„t.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och nÀr de tar in detta i sin undervisning. Vi avser Àven undersökavad högpresterande och lÄgpresterande elever har för uppfattningar kring dessa omrÄden i matematik, samt vad lÀrarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.För att fÄ reda pÄ dessa frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lÄgpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lÀrare.Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material Àr nÄgot som mestadels anvÀnds som hjÀlpmedel till lÄgpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, Àn de lÄgpresterandes.Problemlösningsuppgifterna anpassas sÀllan till elevernas nivÄ och mestadels tas dessa uppgifter frÄn elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att anvÀnda blandklasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser Àven att det skulle vara eller Àr roligt att anvÀnda laborativt material..

Jag har jÀmfört tvÄ elevgrupper i skolÄr tre med avseende pÄ hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen anvÀnde jag mig av tvÄ olika undersökningsmetoder, observation och enkÀtstudie. Observation anvÀndes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkÀtundersökning anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i bÄda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen i skolÄr 3 samt lÀrarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvÄrigheter. Studien inkluderar Àven elevers instÀllning till laborativt material. Motivet till valet av detta Àmne Àr utifrÄn vÄra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter dÀr enskild tyst rÀkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material anvÀndes som sysselsÀttning. Litteraturen inom omrÄdet föresprÄkar arbete med laborativt material under hela skolgÄngen för betydelse för elevernas förstÄelse i matematik och att lÀraren har en avgörande roll gÀllande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bÀttre Àn elever som inte gör det. I undersökningen har vi anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera hur lÀrare ser pÄ möjligheter att lyfta fram matematiken i undervisningen med laborativt material. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av lÀrare. Resultatet av intervjuerna visar att de flesta lÀrare ansÄg att eleverna ska komma pÄ matematiken sjÀlva. De menade att lÀrarna ska vara tydliga med syftet och ha en genomtÀnkt tanke vid anvÀndning av spel och laborationer. De ansÄg ocksÄ att det var viktigt att vara positiv och entusiastisk gentemot spel och laborationer.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Att anvÀnda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper pÄ ett annat sÀtt Àn i ett traditionellt arbetssÀtt. Det laborativa materialet Àr av stor betydelse dÄ eleverna pÄ olika sÀtt kan uttrycka kunskap med hjÀlp av materialet. Detta Àr en aktionsforskningsstudie gjord pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur elevers förmÄgor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet vÀxte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades pÄ vÄra VFU-skolor.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ett laborativt arbetssÀtt kan fÄ eleverna att uppleva att kemi Àr lÀttare att förstÄ. Arbetet har genomförts i en klass i Är 8 i Kiruna kommun. Material som jag anvÀnt mig av för att mÀta den hÀr undersökningen har varit laborationsrapporter, enkÀter och observationer. Min undersökning visar att eleverna upplever att det Àr lÀttare att förstÄ Àmnet kemi genom laborativt arbete..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrare i Ärskurs 4-6 reflektioner kring det laborativa arbetssÀttet. Studien innefattar en jÀmförelse mellan lÀrare som arbetar pÄ kommunala skolor och lÀrare som arbetar pÄ friskolor med Montessoripedagogik. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vid vilka matematiska omrÄden lÀraren vÀljer respektive vÀljer bort att anvÀnda laborativt material samt vilka möjligheter, fördelar, utmaningar och hinder lÀrare urskiljer med laborativt arbetssÀtt. En kvalitativ metod med intervjuer valdes för att undersöka lÀrares reflektioner. Resultatet visar att det finns somliga skillnader mellan hur lÀrare frÄn kommunala skolor respektive friskolor med Montessoripedagogik förhÄller sig till laborativt arbetssÀtt.

Resultatet frÄn TIMSS-undersökningen Är 2011 visar att svenska elever har försÀmrat sina kunskaper inom omrÄdet taluppfattning. Matematikundervisningen Àr vanligtvis lÀroboksstyrd med lite variation i arbetssÀtt. Författare och forskare belyser att laborativt material Àr ett redskap som kan anvÀndas för att konkretisera abstrakt matematik. DÀrmed undersöker denna studie hur anvÀndandet av laborativt material inverkar pÄ elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som lÀraren bör ha i Ätanke vid denna undervisningsmetod.